Nu är det klart! Efter nyår flyttar hästarna till ett nytt stall. Känns lite tråkigt men samtidigt så otroligt kul! Förvirrad är jag iaf, då jag stått på geindtorp under alla åren som jag varit ägare till både ponny och häst. Det mesta handlar nog om att jag är rädd. Rädd för en förändring och för att jag ska ångra mig. Rädd för att jag ska jämföra allt mellan stallet och glömma bort att uppskatta vilken chans jag faktiskt kommer att få. Kommer sakna Hanna och gänget på grindtorp, och de är det jag tror kommer blir det svåraste. Att inte möta dom varje dag i stallet, alla internskämt, all humor och all gemenskap vi har. Men samtidigt är det inte det som utvecklar mig i ridningen även om dessa människor är en stor del av min motivation. Men de kommer bli bra, och vem tackar nej till sitt drömstall?